Mål:

- Att barn ska få upptäcka nya arter av djur i vår närmiljö och lära sig mer om dessa.

- Olika djurs betydelse för och inverkan på människan.

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Utbildningen ska...lägga grunden till ett växande intresse...hos barnen för att aktivt delta...för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig” Sid. 5

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” Sid. 14

- ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla...kunskaper om...djur…” Sid. 1, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap…” Sid. 14

Metod:

- Vi startar upp vårt projekt genom att barnen får observera djur i vår närmiljö. Barnen dokumenterar själva djur i vår närmiljö, t.ex. i skogen, i djurparken och på den stora gården. Deras dokumentationen sätts sedan upp i verksamheten får vidare arbete i projektet.

- Barnen kommer att få en hemuppgift där de ombeds ta kort på djur i deras hemmiljö. Bilderna visas sedan i storgrupp och barnet ges möjlighet att presentera sin uppgift.

- Vi kommer att prata om djur som går i ide och barnen kommer att få gå på en vandring runt förskolan och möta olika skogsdjur som berättar lite om sig själva för att i slutet möta upp igelkotten som de får bädda ner i löv inför vintern.

- Olika djurdräkter och masker finns för barnen att använda i leken dagligen. Teater med djurtema kommer också att spelas upp, antingen av barnen själva eller av pedagogerna. Vi har även skapat två sagoväggar med sagobord inne i ett av rummen på förskolan. Den ena är bockarna Bruse och den andra är de tre små grisarna. Det finns även en hylla med flera andra sagor för barnen att ta ner och dramatisera på sagoborden. (Ny punkt som tillkom under arbetets gång).

- Vi kommer att besöka vår matleverantör Wrågården under hösten för att åka på älgsafari och kolla på bisonoxar.

- Barnen ska få möjlighet att skapa egen fågelmat (detta gjordes även under vårt gångna läsår då vi hade hållbar utveckling som utvecklingsmål). (Denna punkt genomfördes aldrig som en uppstyrd aktivitet av oss pedagoger, men var något som barnen tillverkade ändå genom sitt eget inflytande (se resultat)).

- Vi kommer att uppmärksamma Konstnatten i september månad då barnen ska få skapa djur i vår närmiljö av lera.

- Barnen ska ges möjlighet att skapa egna böcker om djur i vår närmiljö i appen MyStory.

- Skapa egna faktaböcker om djur i vår närmiljö. (Denna metod genomfördes inte under detta läsår).

- Vi kommer att fortsätta våra yogasamlingar med fokus på olika djurpositioner.

- Som avslutning på projektet åkte hela förskolan till en bondgård i närheten av förskolan där vi fick möjlighet att träffa får, hästar, kor, grisar mm. och lära oss mer om dessa och studera dem i deras hemmiljö. (Ny punkt som tillkom under arbetets gång).

Resultat och analys:

Då barnen har presenterat sin hemuppgift har vi sett hur de växer då de får berätta om djur i sin hemmiljö. Det har blivit ett sätt för barnen att visa sin identitet och vilka de lever tillsammans med när de inte är på förskolan, sin familj. De har blivit mer öppna och pratar om sina husdjur i olika situationer på förskolan. Vid ett tillfälle var vi ute på promenad och mötte en svart katt. Ett barn utbrister: ”Jag har en katt hemma!” Barnen har också börjat leka lekar där husdjur ingår i den fria leken. Vi såg också hur barnen växte då de fick spela upp sina böcker i appen MyStory för sina kompisar.

Vi gjorde aldrig egna fågelmatare, dock tog ett barn saken i egna händer och skapade en egen fågelmatare av en mjölkkartong. Barnet var noga med att det skulle vara frön för de små fåglarna och frågade pedagogerna frågor så att fågelmataren blev anpassad efter de fågelarter han tänkt sig. Vi går ofta bort till en lekplats vid en and damm i närheten av förskolan. Barnen är måna om att vi ska ta med oss fågelfrön att mata änderna med. ”De behöver mat, det är kallt ute”, säger något barn. Här visar barnen att de förstår att det är viktigt att vara rädda om och ta hand om djuren runt omkring oss.

Vi har under flertalet samlingar arbetat med att uppmärksamma barnen på mångfalden av djur i naturen och att det finns flera arter inom samma djursläkte.

På en samling visades barnen tre olika arter av myror. Ett barn utbrister ”De är ju olika!” Vi upplever att majoriteten av barnen har förstått att det finns olika arter inom samma djursläkte och ser sambandet med att t.ex. myrorna ser olika ut men tillhör samma djursläkte. På en annan samling visades barnen tre olika arter av spindlar – stor husspindel, dallerspindel och korsspindel. Dagen därpå var vi på en lekplats och ett barn såg en “långben”. Pedagogen frågade om barnet mindes vad den heter på riktigt. Barnet svarade lite frågande “Är det en sån där daller?”

Barnen uppmärksammar även olika snigelarter när vi har utevistelse och konstaterar att några har hus och andra inte. Vid ett annat tillfälle studerar några barn en myra intresserat och fascinerat ute på förskolans gård. Vi tittade närmare på en myra som vi tror kan ha varit drottningen. Barnen upptäckte och reflekterade över dess vingar och vi tog fram lite information om den. Barnen har också reflekterat över myrorna i skogen. Något barn sa ”Det är pissmyror, akta er!” På promenader har de visat ett stort intresse för fåglar då de ser skillnad och vet att de heter kaja, kråka och skata. ”Detta är en kråka, den är större än en kaja.” På våra promenader till anddammen träffar vi ofta en hund, ett barn frågar ”Vad är det för sort?” Vid en annan situation tar ett barn upp en mask och frågar: ”Ska detta bli en fjäril sen?”

Samlingarna har väckt ett intresse hos barnen och de uppmärksammar djur i vår närmiljö mer nu än de gjort tidigare och reflekterar, diskuterar och ställer frågor mer ingående om djuren, vad det är för art, vad den äter, lever, utseende osv.

Detta skulle kunna kopplas till att barnen på flera olika samlingar pratat om att det finns olika arter inom samma djursläkte. Det har även presenterats brett då de fått se olika fjärilsarter, myrarter, spindelarter etc. De har presenterats med text och bild samt kort muntlig information om de olika arterna för att barnen ska få en tydligare bild över att arterna även lever olika, fast de befinner sig inom samma djursläkte. Då detta har presenterats för barnen under flertalet samlingar har fler barn kunnat delta kontra om det bara hade lyfts under en enda samling. Eftersom vi också har pratat om djursläkten och arter som finns i vår närmiljö är det också lättare för barnen att upptäcka i sin vardag och diskutera och reflektera vidare om.

Den nya sagohörnan som tillkom i ett av rummen under arbetets gång har används flitigt av barnen. De leker och dramatiserar sagor själva och tillsammans med andra barn och vuxna, under t.ex. samlingar. Barnen har, på eget initiativ, i vår utemiljö dramatiserat ”Bockarna Bruse” då den sjöng den samtidigt som de gick över en bro. Barnen hade olika roller under dramatiseringen; lilla bocken, mellan bocken, stora bocken samt trollet. De kände igen miljön från sagan med en å med överliggande bro och såg möjlighet att dramatisera sagan med sig själva som skådespelare.

Efter arbetet med Konstnatten har vi sett ett fortsatt stort intresse av att skapa av materialet lera och att barnet då ofta valt att fortsätta att skapa olika djur. Djurtemat har även smittat av sig i den övriga ateljén då barnen fortsatt sitt kreativa skapande med djuren i fokus, fast med andra tekniker och material.

Som ett resultat av våra yogasamlingar ser vi att barnen ofta kommer fram till en pedagog och visar olika yogapositioner och benämner dem, framförallt trädet, hunden och tigern. En vårdnadshavare berättar hur barnet hemma visar olika yogapositioner för familjen och hur det även hittar på egna positioner. Vi ser också hur barnen lär varandra. De erfarna barnen lär de barn som inte har varit med så mycket under dessa samlingar.. Detta sker både på samlingarna, men också under den fria leken. Flera barn som har varit avståndstagande till yogan har börjat kliva fram. Det märks att de utvecklats då barnen kan göra svårare positioner än tidigare. Det känns som att yogan utvecklat barnens självförtroende då de kan utbrista ”Jag kan!” och ”Titta på mig!” Vi har även haft kompisyoga som stärker gemenskap och samarbetet i gruppen. Barn som vanligtvis inte brukar leka tillsammans har funnit varandra genom yogan. I början av läsåret önskade barnen helst vara med sina närmaste kompisar, men ju längre tiden har gått har de accepterat att yoga tillsammans med olika barn som de vanligtvis inte leker med. Yogan har blivit en lustfylld stund där misslyckanden har stärkt barnen och motiverat dem till att utmana sig själva. Detta kan säkert kopplas till att vi har haft yogasamlingar varje vecka och att vi har haft väldigt roligt tillsammans. Ibland har det blivit tokigt och barn har inte lyckats hålla balansen och ramlat, och då har vi skrattat åt det tillsammans. Det har hela tiden varit en lustfylld stund med mycket skratt. Det har även varit samlingar där vi yogar tillsammans vilket även säkert har gjort att barn som inte velat delta i början på läsåret nu i slutet vågar ta en plats i ringen och anslutit sig till gruppen. Det blir ingen utpekande situation, utan en gemenskap. Då dessa samlingar har varit återkommande har barnen utvecklat sin grovmotorik, koordinationsförmåga och balans vilket har lett till att barnens färdigheter har ökat och att de känner ett större självförtroende och ökad vilja att lära sina kompisar.

Under en samling läste vi ”Kråke besöker djurparken” där han hittar olika spår från djur. Detta har gjort att barnen uppmärksammar spår ute i vår närmiljö och undrar och diskuterar vad det är för djur som har gått där.

Vi märker att barn som varit lite rädda för djur tidigare nu är modigare och vågar klappa och hålla nu när vi har besökt djur i olika miljöer och de har bekantat sig med dem. Djuren upplevs inte lika främmande längre. Vi märker också att de har blivit mer försiktiga och empatiska och berättar för varandra hur man ska behandla djur. ”Nej, var försiktig! Man ska inte trampa på dem!” De påminner varandra om att man ska sänka rösten när vi är i skogen. ”Man kan skrämma djuren”.

Under en matematiksamling lyfte vi begreppen stor, större, störst och liten, mellan, stor. Ett barn har efteråt uppmärksammat detta genom att ställa fram vildsvin i olika storlekar och benämnt dem med ”liten, mellan, stor”.

Vi hör också hur barnen använder dessa begrepp i den fria leken. Även längdenheter som ”lång, längre, längst” har fastnat hos barnen då ett annat barn benämnde dessa begrepp då den lekte med djur.

Även flera samlingar med arbete med former har gjort att barnen uppmärksammar former i förskolans miljöer. ”Kolla, där är en cirkel!” osv. Barnen leker mamma-pappa-barn fast med djur.

Vårt andra mål med projektet handlade om att ge barnen en förståelse för olika djurs betydelse för och inverkan på människan. Detta mål berörde vi ganska lite under projektets gång. Kanske egentligen enbart under ett par samlingar.

Dock pratar vi om detta i den dagliga verksamheten och vi upplever att barnen har en god förståelse för att t.ex. äggen som vi äter kommer från höns och att mjölken vi dricker kommer från kossan. Ett barn visar olika djur för en pedagog och berättar att vi från kossan får bl.a. kött och mjölk som vi kan göra smör och ost av.

Däremot kan en sak som pollinering vara svårt att förstå vad den egentligen innebär, då detta är ganska komplext.

Vidareutveckling:

Under det gångna läsåret har vi sett att barnens intresse för djur och natur har ökat markant. Detta är något som vi kommer att bära med oss in i nästa utvecklingsmål för 2023/2024 som vi har valt att kalla ”Vårt inre och vårt yttre”. Kommande läsår kommer vi att fokusera på anatomi. Något som också har ökat är barnens intresse för bokstäver och för skriftspråket. De ser bokstäver överallt, både i förskolans miljöer men även i vår närmiljö runt förskolan. De kan säga ”Den bokstaven börjar jag på!” eller ”Den bokstaven har jag i mitt namn.” Dessa barn kommer att stanna kvar på förskolan även i höst så detta stora intresse kommer vi givetvis att arbeta vidare med i vår dagliga verksamhet även under kommande år.

Regndroppen & Solstrålen

Syfte:

Vårt syfte med årets projekt är att barnen ska få viss kunskap om djur, både vilda, lantbruksdjur samt sällskapsdjur. Barnen ska få kännedom om djurens namn, var de bor och vad de äter.

Mål:

- Att barnen ska utöka sin kunskap om djuren. Tex. var de bor, vad de äter, vad de har för användningsområde och att det finns olika arter inom samma släkte.

- Barnen ska få utveckla sin fantasi och kreativa förmåga genom att skapa djurmiljöer med hjälp av olika material och tekniker.

Metod:

Ämne: Skapande/Drama • Vi har till Konstnatten skapat djur, först i playdoh-deg och sedan av lera. Bra att introducera ”steg för steg” ett material med de yngre barnen och för att bygga upp ett intresse och nyfikenhet. Vi har tillsammans med barnen målat myror, katter och hästar. Vi samtalar med barnet om djuret när barnen målar, om djurets utseende. Det blir naturligt och lärorikt samtal. I vårt projekt har barnen fått skapa olika djur i olika material såsom myror och hästar som barnen kan fästa med kardborre i myrstacken och i stallet. Barnen har fått klistra, klippa och måla djur som t ex groda, kanin, katt mfl. Pedagogen har även vid några samlingar dramatiserat händelser t ex där pedagogen skadat sig och behöver tröst och plåster och sedan läst en bok där djur behöver plåstras om och få plåster och tröstas.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama…” Lpfö sid. 14

Ämne: Kommunikation • Tecken som stöd i olika sammanhang/situationer t ex när vi äter, i tamburen och på samlingar. Vi samtalar på olika språk. En del barn har annat modersmål än svenska. Även pedagoger har ett annat modersmål vilket är en stor tillgång. Vi använder appen Polyglutt där vi kan översätta en bok på svenska till ett annat språk t ex kurdiska.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska.” Lpfö sid. 14

Under några samlingar tränar vi på mun-och tungmotorik genom att göra som en groda gör på olika bilder. Vi börjar med att sjunga "Blä upp sa den söta lilla grodan en dag". Vi tecknar samtidigt ordet "groda" på teckenspråk. Ett barn i taget får dra ett grönt kort. På det här sättet tränar vi även turtagning. Barnen försöker göra som grodan och som pedagogen. Vi lånar böcker på biblioteket om husdjur som katt, hund, ko mm.

Ämne: Matematik • Vi använder matematik dagligen genom att fånga upp barnen när de leker ute/inne, vid påklädning, blöjbyten mm. På måndagar har vi matematiksamling där vi använder oss av siffror och geometriska former. Vi räknar djuren tillsammans med barnen. Vi visar barnen att katten har två ögon, två öron en nos mm.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.” Lpfö sid. 14

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.” Lpfö sid. 14

Ämne: Naturvetenskap • När vi går till skogen ser vi olika djur tex hare, ekorre, rådjur. Vi uppmärksammar "Earth hour" genom att prata om jorden vi bor på och att vi använder energi. Vi kan få energi av t ex solen, vinden och vatten. Inomhus släcker vi lampor så kan vi spara energi. Tillsammans går vi och släcker lamporna på avdelningen en timme denna dag. Barnen får turas om att släcka lamporna i taket och i fönstren.

Ämne: Motorik och hälsa • Går i skogen, klättra på trappan, rörelsesånger, promenader mm. Vi har rörelsesamling på torsdagar. Där får barnen t ex göra Bamsegympa, balansövningar, yoga. använda känselbollar.

Ämne: Samarbete förskola-hem • Vi har ber vårdnadshavare att ta bilder hemma tillsammans med barnet och sällskapsdjuret. När vi har samling kan barnet visa och berätta om sitt djur för de andra barnen. Bilden på sällskapsdjuret sätter vi upp i hallen och på projektväggen. Då får vi en naturlig dialog vid flera tillfällen med barnen.

Resultat och analys:

Vilket är barnens förändrade kunnande?

Utflykt till djurparken

Vi ser att att barnen lärt sig olika djur, vad de heter och vad de äter. De har lärt sig att djuren har ben, ögon, öron mm. Vi ser att några av barnen blir mer intresserade av vissa djur t ex alpacka. Barnen har kunnat klappa och känna på grisen. De har sett att det är skillnad i storlek på kaniner och även färger. Vi upplever att barnen har blivit mer trygga kring djuren. De vågar ge dem lite mat och klappat dem. Vi har även sett att barnen visat mer lugn och respekt för djuren i djurparken.

Utflykt till dammen

När vi var vid dammen såg barnen många änder. Vi visar barnen att änderna äter mat. Vi frågar barnen varför de äter. De svarade att ”de behöver mat” och att ”de är hungriga”. Vi visar även att det är viktigt att ta hand om djuren och naturen.

Samlingen

Vi ser att barnen lärt sig olika djurs namn samt deras tecken på teckenspråket, hur de ser ut, hur de låter och vad de äter. Vi visar barnen bilder digitalt på olika djur. Vi ser att barnen reflekterar att de känner igen djuren och att de till viss del kan återberätta om djuren. Många barn kan tala om vad det är för djur och reflektera över vad de äter. Vi har gått till djurparken där barnen har sett hur djuren ser ut t ex ett säger barn: ”Den har ögon”.

Promenader

Vi går på promenader flera gånger i veckan. Sedan i höstas ser vi att barnen upplever en glädje att gå iväg och upptäcka nya saker eller repetera något som vi tidigare upplevt på våra promenader.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.” Lpfö sid. 13

Project:

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur...” Lpfö sid. 14

I vårt projekt som vi arbetat med i vår undervisning under höst- och vårterminen ser vi ett växande intresse för djur i vår närmiljö. Barnen är väldigt vetgiriga. Ett exempel är när vi är ute på gården i början av höstterminen och letade efter maskar under stubbar och stenar. Pedagogen är med och visar att man ska ta hänsyn och vara försiktig med maskarna. En del barn vill känna och hålla i masken, andra barn är lite mer försiktiga och vill titta på. Vi upptäcker maskarna tillsammans många gånger och barnen har blivit mer modiga och nu vill alla barnen gärna känna och hålla masken. Vi upplever att barnen gärna själva börjar leta efter maskar och ropar på en pedagog och andra barn för att visa. Sedan har de blivit väldigt duktiga och förstår att masken ska tillbaka ner i jorden för att leva och äta mat.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter…” Lpfö sid. 16

På våra projektväggar, en är på avdelningen och en i hallen, dokumenterar vi undervisningen och utbildningen som vi gör tillsammans med barnen. Där uppmuntrar vi vårdnadshavare även att ta del av vad vi gjort. I hallen har vi satt upp bilder på de barn som har sällskapsdjur hemma eller hos någon släkting. Vi har låtit barnen berätta om sitt djur på samlingen för sina kamrater, vad djuret äter hur det ser ut mm. Vi använder tecken för t ex hund, katt, kanin mfl. Det vi märker är att det blir ett naturligt samtal om de olika djuren och att de gärna återberättar om sitt djur för sina kamrater. Pedagogen kan ställa frågor som vi märker att barnen kan svara på eftersom vi använder oss mycket av repetition som lärstrategi. På den andra projektväggen har vi t.ex. yogabilder med djur och pussel som är gjord av djurfigurer med kardborrband där barnen själva eller tillsammans med en pedagog kan pussla med. Barnen kan peka eller själva ta ner vilket pussel de vill ha. Vi märker när vi går till skogen att barnen är väldigt intresserade av de olika skogsdjuren. Barnen känner igen olika djur som vi ser. En gång när vi var i skogen såg vi fem harar som lekte och skuttade omkring. Barnen var väldigt försiktiga, så de gick sakta och var lite tysta för att inte hararna skulle springa iväg. Vi ser att barnen har lärt sig att djuren blir rädda om de hör oss. I samband med våra utflykter har vi ofta en bok med oss där vi kan prata mer om skogsdjuret genom litteratur.

Vi har som avslutning av vårt projekt åkt till ett lantbruk. Vi åkte buss dit med alla barnen. Där fick vi träffa många olika djur. De djur som vi fick se och uppleva var får, kor, kaniner, grisar, hästar, katter och en hund. Barnen fick se var djuren bor och vad de äter. De fick klappa djuren och ge dem mat. Barnen "pratade" med djuren. De fick även sitta i en traktor.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.” Lpfö sid. 13

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.” Lpfö sid. 13

Självförtroende och självständighet

Vi ser en förändrad självständighet sen i höstas. Dels på gruppen och även på individnivå. De barn som började hos oss i höstas väljer egna aktiviteter inne och ute. De är betydligt mer trygga i sin identitet och trygga med gruppen. Den sociala förmågan ser vi t ex att de hjälper varandra både genom att fråga eller självmant. Genom att pedagogerna anpassar miljön, stöttar och tränar samspel genom olika aktiviteter. Även sociala normer som turtagning, hänsyn och rättvisa övas det på dagligen antingen i grupp eller för individen.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.” Lpfö sid. 16

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.” Lpfö sid. 16

Matematik

På våra promenader gör vi barnen uppmärksamma på olika former på t ex skyltar. Ett exempel är på en promenad där vi såg en Securitasskylt. Loggan är tre röda cirklar. Pedagogen frågar vilken form det finns på skylten och barnen svarar cirkel. Flera av barnen ritar former framförallt cirkel men de provar även kvadrat och triangel.

Motorik

Vi märker att barnen har fått en förbättrad grovmotorik och även bättre balans. Vi går på promenader varje vecka och när vi går till skogen ser vi att barnen balanserar på stockar och klättrar upp på stenar. Tidigare behövde de mer hjälp men nu är de betydligt mer självständiga.

Barns delaktighet och inflytande

På våra utflykter har barnen fått välja att stanna längre vid aktiviteten. Även på våra promenader får barnen välja vilken väg eller vilken plats vi ska gå. Vi märker att barnen gärna stannar längre då de får inflytande var vi ska gå. Vi låter barnen komma till tals i våra samlingar då vi delat gruppen i två grupper. Då får varje individ stor möjlighet att bli lyssnade på och att vi stöttar barnens möjlighet att uttrycka sig. Vi märker att sedan i höstas att barnen blivit trygga med alla pedagoger vilket också främjar att barnen känner och tar för sig i olika aktiviteter. Vi har två barnråd per läsår. Där får barn från alla tre avdelningarna tillsammans med en pedagog diskutera olika frågor om t ex vilka aktiviteter som man vill fokusera mer på, något material som förskolan ska köpa in, något speciellt som vi ska prata mer om i projekt mm.

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.” Lpfö sid. 16

Förskolan-Hem

I projektet har vi bett vårdnadshavare att ta kort på husdjur/sällskapsdjur tillsammans med barnen. Bilden kan visa vad djuret gör t ex äter, sover, leker mm. Vi har utvecklingssamtal på vårterminen där pedagogen redogör för barnets utveckling, utbildning och lärande. När vi har haft samtal med vårdnadshavare så har vi fått till oss att några barn använder teckenspråket hemma t ex vid matsituationen som barnet lärt sig på förskolan. Vi får positiv feedback av vårdnadshavare då de lärt sig av sitt/sina barn, olika tecken som de övar på hemma. Några barn har visat ett par yogaställningar hemma.

Skapande

Inför Konstnatten skapade barnen olika djur i playdoh och lera. Barnen kände igen djuren och det djuret de arbetade med. De fick efter att leran och playdoh-degen torkat måla sina verk. Ett barn gjorde en lång mask i lera. Hen återberättar om att hen har sett maskar ute. Earth hour: Vi ser att barnen släcker lampor på dagen. Även på toaletten när ingen är där vill barnen släcka lampan för vi har samtalat om att när vi inte är där så släcker vi.

Lärmiljöer

I våra lärmiljöer ser vi att barnen leker mycket med plastdjuren i sina lekar.

Varför fick vi detta resultat?

Genom utflykter och samlingar där vi visar barnen att vi ska ta hand om djuren och naturen. I samlingar har vi fört samtal om barnens olika djur. Även i t ex hallen där vi satt upp bilderna på djuren samtalar vi tillsammans om sällskapsdjuren. Genom att ställa många frågor får vi reda på hur/vad barnen lärt sig. I den skapande verksamheten har barnen målat myror, katter och hästar. Genom dialog pratar vi om djurets utseende och beteende. Där märker vi tydligt att barnen har tagit till sig kunskap då de kan återberätta det vi samtalat om i t ex samlingar. Vi har vid ett tillfälle i projektet använt oss av ljusbordet, då var vi tillsammans med några av de större barnen. Där visade pedagogen bilder på olika djur. På bildens baksida såg man djurets skelett. Pedagogen ställer frågor om djuret och barnen säger vilket djur det är t ex fisk, groda, häst, giraff och gorilla. Något barn svarar även på engelska. Där ser vi också att barnen känner igen djur som vi samtalat om. Vi märkte när vi var på lantbruket att barnen känner igen de olika djuren. De visade även med tecken för de olika djuren. Barnen sa att djuren behöver mat och vatten. De visste även att djuren bor i ladugården och stallet.

Vidareutveckling

Vi kommer fortsätta med att använda teckenspråk för de olika djuren som vi undervisat om. Vi repeterar tillsammans med barnen när vi går på promenader utflykter etc. En pedagog fortsätter att låna böcker om djur på biblioteket, men även andra böcker för nästkommande projekt. Vi fortsätter att visa barnen att man ska visa hänsyn till alla djuren som barnen möter i sin närmiljö. Vi kommer att fortsätta att skapa i olika material. Ett förslag är att vi fortsätter att arbeta med djuren i vårt nästa projekt men då utifrån känslor, hälsa och kroppen. Vi kommer att fortsätta med rörelse och yogasamlingar för vi upplever att barnen tycker det är roligt och vi ser att vi kan utmana barnen mer inom detta område.