Mål:

- Att barnen utvecklar sina kunskaper om årstidernas skiftningar och se samband i naturen

- Ge barnen större förståelse och kunskaper i tidsuppfattning, ordning, mätning och förändring

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Förståelse för rum, tid och form och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring samt att resonera matematiskt om detta.” sid. 14

- ”Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur…” sid. 14

- ”Förmåga att...ställa om och samtal om naturvetenskap…” sid. 14

- ”Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” sid. 14

- ”Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.” sid. 14

- ”Både det svenska…” sid. 14

- ”Ett nyanserat talspråk och ordförråd” sid. 14

Metod, resultat & analys:

Våra samlingar och aktiviteter har utgått från våra årstider och vi har fördjupat oss i dessa på olika sätt. Under varje årstid har vi uppmärksammat och upplevt vårt väder. Vi har pratat om varmt och kallt, plusgrader och minusgrader, färger i naturen, olika väderförhållanden som t.ex. snö, soltimmar, kläder efter väder mm. Ett barn berättar: ”Det är fortfarande mörkt ute, snart kommer vintern”. Barnet uppmärksammar att soltimmarna på dagen blir färre och kopplar det till att vintern är i antågande.

Vi har även pratat om traditioner och högtider som infaller under årstiden. Dessa har vi också uppmärksammat på förskolan genom bl.a. halloween och förskolans dag. Vi hör ett barn säga ”På hösten har vi halloween och på vintern kommer tomten” och två andra barn som har en dialog om sina födelsedagar; ”Jag fyller år på vintern. Jag fyller år på sommaren”. Ett annat barn beskriver sin födelsedag med andra ord ”Min födelsedag är när det snöar”. Vi märker hur barnen sätter ord på årstiden på olika sätt, beroende på hur de uppfattar den.

Vi uppmärksammade alla hjärtans dag lite extra då barnen fick skapa verk i vår ateljé som senare ställdes ut i ett skyltfönster i Falköpings centrum.

Under hösten belyste vi ”Nallens dag” där samarbetet med hemmen blev utgångspunkten. Barnen fick under veckan ta med sig var sitt gosedjur som betyder mycket för dem. Under samlingen på förskolan fick barnen komma fram en åt gången och presentera sitt gosedjur för sina kompisar och bl.a. berätta vad gosedjuret heter, vem hen fått den av och när hen fått det. Det märktes tydligt att barnen uppskattade denna aktivitet. Vi upplever att de barn som vanligtvis inte kommer till tals, gjorde det. Förmodligen för att de fick berätta om något som låg dem nära.

Intill förskolans gård står ett träd som vi har valt att kalla ”Vårt årstidsträd”. En gång i månaden har vi, tillsammans med barnen, tagit kort på trädet. Vi har samtalat mycket om hur trädet ser ut då vi tar bilden och när vi kommit in har vi jämfört trädets förändring med bilder vi tagit tidigare månader. Ett barn uppmärksammar skiftningarna; ”Kolla! Här var det lite gula blad, men här är det många”. Alla månadsbilder på årstidsträdet sitter uppe i förskolans tambur där barnen kan följa trädets skiftningar genom alla årstider. Där får också vårdnadshavare möjlighet att följa en del av vårt projektarbete och kunna kommunicera denna med sitt barn. Vi är väldigt aktiva på lärplattformen Unikum där vi skriver flera inlägg varje vecka om vårt projekt och hur det fortskrider. Vårdnadshavarna har möjlighet att läsa inläggen och reflektera tillsammans med sina barn hemma och ge dem möjlighet att återuppleva lärandet igen.

Under september månad infaller Konstnatten. Denna uppmärksammar vi varje år med koppling till pågående projekt. Inför Konstnatten fick barnen möjlighet att skapa sitt eget årstidsträd. De fick då välja om de ville utforma sitt träd efter hur det kan se ut under våren, sommaren, hösten eller vintern. De fick även prova att måla med hjälp av olika tekniker som tops och bubbelplast. Alla barn valde att måla med några av färgerna grön, brun, gul, orange, röd och blå. En slutsats som kan dras av det är att de kopplar dessa färger till naturen då de återfinns där. Då verken var klara ställdes de ut i ett skyltfönster i Falköpings centrum för allmän beundran och barnen fick då möjlighet att ta med släkt och vänner för att beskåda deras alster.

Barnen har även fått prova på att odla då vi under våren sådde solrosor. De fick stå i fönstret på avdelningen så att barnen kunde följa dess utveckling på nära håll. I anslutning satt även bilder på en blommas utveckling från frö till blomma och konstverk av solrosor skapade av Vincent van Gogh. När solrosorna vuxit till sig fick barnen de med sig hem. På våren hade vi en skapande aktivitet med barnen då de fick välja var sin bild på en vas som satt fastklistrad på en kartong. Däefter fick de plocka vårblommor och sätta dem i sina vaser. Detta skapade ett konkret och kreativt sätt för barnen att upptäcka vårens tecken och uttrycka sig genom skapande. Under aktiviteten benämnde flera barn namn på blommorna de plockade. Dagarna innan denna aktivitet hade vi pratat om vårblommor i undervisningen, vilket säkert flera av barnen kom ihåg senare i aktiviteten.

Under våra dagliga utevistelser uppmärksammar vi naturens förändringar tillsammans med barnen. Vi utforskar och upptäcker hur t.ex. snöbitar ser ut och känns, fjärilslarven kryper på bladet, blommor luktar, vi behöver ta av oss jackan då det börjar bli varmare, vi smörjer oss med solskyddsfaktor under soliga dagar osv. Vi upplever årstiderna utomhus genom alla våra sinnen. Vi märker att barnen uppmärksammar årstidernas väderskiftningar då de bl.a. upplever att det är varmare på förskolans lilla gård än det är på den stora gården. De förklarar det med att det är skuggigare på förskolans stora gård och visar att de förstår kopplingen mellan att solen skänker värme, medan skugga kyler ner. Ett barn beskriver ”Solen ger inte bara värme, utan ljus också.” De uppmärksammar även skiftningar i naturen genom att säga ”Det är höst. Löven ändrar färg och det regnar löv.” De berättar också att de ser olika färger på ett och samma löv och noterar att det börjar bli höst. Bakom förskolan rinner en bäck och på en promenad till bäcken utbrister ett barn: ”Det är jättekallt nu!” när hen ser is i bäcken. Ett annat barn säger under en vinterdag: ”Det är jättekallt. Man kan inte gå ut utan kläder.” Vi har också pratat om olika väderfenomen som hur regnbågar uppkommer. Ett barn beskriver det på följande vis: ”När det regnar mycket och sen kommer sol, så kommer en regnbåge.”

Vi har tagit med is in på förskolan och låtit barnen fundera kring hur snabbt is smälter i kallt respektive varmt vatten. Detta var ett konkret sätt att visa för barnen naturens väderskiftningar och förändringar i bl.a. temperatur.

Vi märker att barnen lärt sig mycket årstiderna, vilket vi tror beror på att vi har upplevt årstiderna utomhus och även pratat vidare om dem inomhus på samlingar och i andra aktiviteter på olika sätt. Undervisningen har varit både planerade och spontan och nära kopplat till upplevelserna vi fått utomhus i närtid.

Under arbetet med detta projekt har det fallit sig naturligt att prata om tid på olika sätt. Hur lång är en dag? Hur många dagar har vi i februari? I mars? Hur många månader om året är det? Vilken månad kommer efter november? Antal årstider och ordningsföljden på dessa. Tiden har också uppmärksammats i den dagliga verksamheten. Vi äter frukost kl. 07.30 och efter samlingen äter vi lunch osv. Ett barn berättar att ”Efter lunch är det vila och sedan är det lek.” Barnen har uttryckt att de upplever att dagen känns kortare på vintern och längre på sommaren.

Vi har också uppmärksammat djurlivet i vår närmiljö och dess levnad under ett helt år. Vi har pratat om olika djur på våra samlingar och haft kontinuerliga besök på djurparken. Det har gett barnen en inblick i hur djuren lever och påverkas av årstiderna. Vi har bl.a. undersökt varför flera djur helt eller delvis är inomhus under vintern, vad de äter, hur de rör sig och hur de låter. Vidare har vi forskat kring djur som går i ide under vinterhalvåret. Ett barn berättar: ”Igelkotten och björnen sover hela vintern. De äter och blir feta innan vintern och vaknar bara en kort stund.” Ett annat barn säger att det såg en ekorre på hösten och att den samlar mat som den sedan gömmer.

Under våren pratade vi mycket om flyttfåglar och deras resa genom världen. Vi fokuserade extra på tranor och lärde oss mer om dem. Som en del i det arbetet tog vi en utflykt till Hornborgarsjön för att studera dem i verkligheten. En väldigt uppskattat utflykt som barnen återkommit till under flertalet gånger efteråt.

Vi har också talat om stannfåglar som vi kan se under vinterhalvåret i Sverige. För att kunna studera dem på nära håll hängde vi upp fågelmatare i förskolans pergola i anslutning till förskolans innemiljö. Detta möjliggjorde för barnen att stå inomhus och betrakta fåglarna och ta reda på vilken sorts fågel som besökte oss. På fönstret sitter bilder på våra vanligaste fåglar som kommer till fågelborden samt ett häfte med mer information om dem. Dagen efter en samling om våra vanligaste fåglar kommer ett barn fram till en av pedagogerna och säger: ”Anna, jag såg en blåmes igår!”

Årets projekt har synliggjorts i förskolans innemiljö då vi bl.a. använt oss av djurspår på golvet framför vår djurhylla. Djuren återfinns i våra svenska skogar och barnen ges här möjlighet att utforska och upptäcka sambanden mellan djuren i hyllan med djurspåren på golvet.

Sammanfattning:

Hela det gångna läsårets arbete med ”Året runt” har lett till att barnen fått ett utökat ordförråd då vi hör att de i vardagen använder begrepp som årstid (ett barn berättar: ”Min favoritårstid är sommar”), höst, kallt, plusgrader och minusgrader, namn på olika fågelarter, olika tidsbegrepp, regnbåge, november, halloween, måndag, kväll, mörkt, ide, mm. De visar även att de förstår innebörden av dessa begrepp då de pratar om de i ett relevant sammanhang. Vi hör också att de spontant börjar sjunga bl.a. månadssången tillsammans i den fria leken. Vi upplever att barnen förmedlar sina nyförvärvda kunskaper till oss pedagoger, men också till andra barn. De för diskussioner med varandra och delger varandra sina tankar och upplevelser. Vi upplever också att barnen förstår sambanden i naturen då de bl.a. berättar att ”Nu är det sommar och sen kommer höst och då blir löven gula.” Genom att kombinera teori, lek, samtal och upplevelser har barnen fått en bred och rolig inlärning om årstiderna.

Vidareutveckling:

Som kommande utvecklingsmål har vi valt att arbeta med matematik i vardagen eftersom barnen hela tiden möter matematik i sin omgivning – när de räknar, sorterar, bygger, jämför och mäter mm. Vi ser att många barn redan visar intresse för detta och vi vill ta tillvara på den nyfikenheten.

Genom att lyfta fram matematiken i lek, rutiner och vardagliga situationer hjälper vi barnen att utveckla sitt logiska tänkande, begreppsförståelser och problemlösningsförmåga. Projektet gör matematiken meningsfull, konkret och roligt.

Regndroppen & Solstrålen

Syfte:

Vårt syfte med årets projekt är att barnen får viss kunskap om årets fyra årstider. De ska få kunskap om årets skiftningar i naturen, växter och djur genom rörelse ute som t ex promenader. Vi samtalar om väder och vind som ändras under året beroende vilken årstid det är. Vi samtalar om veckodagar och månader. Nyfikenhet och intresse hos barnen för vad man kan upptäcka i naturen, t.ex. djur, växter, att samla pinnar och löv och vilket väder det är. Syftet med projektet är att barnen ska få möjlighet att upptäcka naturens förändringar på ett lustfyllt sätt. Barnen undersöker hur naturen förändras med årstids-växlingar, kallare temperatur, vad som händer med växter om djur.

Mål:

- Att barnen ska få kunskap/utökad kunskap om årstider och vad som händer under ett år i naturen

- Att barnen ska få kunskap om väder kopplat till årstid

- Att barnen ska kunna koppla vissa högtider och traditioner till årstider

Mål kopplat till Lpfö 18:

- ”Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.”sid. 13

- ”Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.”sid. 14

- ”Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen både utomhus och inomhus och i varierande miljö.”sid. 11

Metod & resultat:

Sånger och ramsor som vi gör tillsammans med barnen om naturen och olika årstider mm. Vi ställer frågor till barnen i olika situationer såsom samling, i hallen mm. Vi ser på activboard och diskuterar vad vi ser.

Repetition, när vi tillsammans med barnen repeterar vad vi ser under året i naturen och hur vädret växlar. Vi har högläsning om de olika årstiderna. Vi använder oss av drama och teater för att barnen ska få en förståelse om naturen. Promenader varje vecka, mindre grupper eller hela avdelningen.

Normer & värden:

Vi undervisar barnen både teoretiskt och praktiskt att man ska visa varandra hänsyn. Vi samtalar i vardagliga situationer som uppstår och även i samlingen där vi kan dramatisera, läsa en bok om hur vi är mot varandra mm. Genom att vara en närvarande pedagog ger vi beröm för bra handlingar. Även hjälper barnen i situationer som kan vara jobbiga och reder ut konflikter. Vi undervisar att varje barn ska få en förståelse för varandra och att de hjälper varandra när behov finns. Vi ger barnen verktyg som gör att de tror på sig själva och stärker dem hela tiden med positiv feedback. Arbetslaget motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling.

Projekt Bilder:

Vi går ut och plockar äpplen som vi smakar på, pratar om smak, färg och hur ett äpple ser ut inuti. Vi kokade sedan äpplena till mos och alla som ville fick smaka.

Vi uppmärksammar Konstnatten med att vi går ut i naturen på hösten. Vi samlar in naturmaterial som kottar, pinnar och löv. Vi samtalar med barnen om att träden tappar sina löv och att det kommer nya till våren.

Under en samling hade en pedagog förberett en höstlåda fylld med löv, äpplen, kastanjer, rönnbär och andra skatter från naturen. Vi började med att prata om löven och hur de ändrar färg på hösten. Pedagogen förklarade att löven först blir gröna, sedan gula, orangea och röda, när det blir kallare, och att de till slut faller av träden.

Barnen fick också känna på kastanjer. Pedagogen delade en kastanj på mitten så att de kunde se insidan. De gjorde sedan samma sak med ett äpple. Vi räknade bitarna tillsammans, vilket barnen tyckte var roligt. Efteråt arbetade vi mycket med färgerna. Barnen fick lära sig namnen på olika färger och öva på att känna igen dem. Det blev en fin och lärorik stund där barnen både fick se och känna på hösten.

När vi var ute på utflykten såg barnen kastanjer och ropade glatt till pedagogen, ”Oj, det är kastanjer.” De såg även löv och visade pedagogen med glädje, ” Titta, löv!” Det var tydligt att de hade lärt sig mycket från samlingen dagen innan.

Skapande & drama:

Att använda skapande aktiviteter för att genomföra projekt är ett sätt för barn att förstå vad som sker under ett år. Vid vissa tillfällen har pedagogen/pedagogerna dramatiserat en speciell situation och utifrån den undervisat. Barnen ser mer konkret vad undervisningen handlar om och pedagogen ställer öppna frågor om dramat. En dag hade vi en aktivitet: ”Hej då september, välkommen oktober” då vi tillsammans gick till skogen och samlade vackra höstlöv. Barnen fick blåsa på dem som en del av aktiviteten, som om vinden hjälpte löven att dansa iväg. Efteråt hängde vi upp löven i ett träd som vi skapat på avdelningen.

En vecka får barnen gå ut och titta på svampar. Pedagogen visar svampar på marken och på träd. Pedagogen plockar en svamp och visar att det finns en fot nederst på svampen och att det finns en hatt högst upp. Vi tog in några svampar i olika storlekar och barnen fick färglägga förtrycka svampar på papper som vi sedan satte upp i en gren i taket. Vårdnadshavare kunde sedan se vad vi gjort under dagen. Vid ett tillfälle hade vi en aktivitet där barnen fick använda sina kreativitet med löv som vi samlat in och torkat. Barnen fick sedan fästa ögon, munnar och öron på löven. Det var spännande för dem att se hur löven kunde förvandlas till roliga figurer. Under aktiviteten pratade vi om höstens färger som gul, orange och brun. Barnen fick titta på och känna på löven och upptäcka formerna. Den här stunden blev ett fint inslag i vårt projekt ”Året runt”. Genom att skapa med höstens material får barnen på ett lekfull sätt träna sig på att se och förstå höstens färger och former. Det hjälper dem att lära sig mer om hur naturen förändras under året. En annan aktivitet vi hade var att vi lät barnen undersöka färger på ett nytt sätt. Med hjälp av en bordslampa sorterade barnen små, mjuka bollar i olika färger och lade dem i glasbehållare. Barnen fick träna på att känna igen färger och samarbeta. De hjälpte varandra att hitta rätt färger och visade stor glädje och nyfikenhet under aktiviteten. Genom att utforska färger har barnen utveckla sin förmåga att känna igen färger och att samarbetar med varandra. Aktiviteten har även stärkt deras gemenskap och nyfikenheten.

Språk/-Skriftspråk/modersmål:

Det ska finnas möjligheter för att barn utvecklar sitt språk i förskolan och sin kommunikationsförmåga. Utvecklingen omfattar att förstå, producera och använda språk till exempel i lek och samspel samt undervisning. Språkutvecklingstrappan och språkträdet kan illustrera språkutvecklingen hos barn. Pedagogerna använder ett nyanserat språk och ställer frågor i olika situationer. Vid t ex påklädning säger ett barn ” titta mössan”. Pedagogen svarar då med en hel mening, eller en fråga ”- Var är din mössa? Detta gör vi dagligen för att barnen ska få större språkförståelse och producera fler ord själva. En dag på samling med boken ”Ordet med Rasmus och Nalle” fokuserade pedagogen på att utveckla barnen talspråk, ordförråd och förståelse för begrepp kopplade till vinter och januari. Barnen fick möjlighet att uttrycka sina tankar, ställa frågor och använda nya ord. De pratade om sina aktiviteter som att bygga snögubbar och åka pulka. Genom att ställa frågor som t ex, hur känns det ute i januari? Vad behöver vi ha på oss när det är kallt? Barnen stimuleras att resonera och reflektera. Många använde ord som mössa, vantar och varma kläder för att beskriva sina tankar. Barnens ordförråd berikas och nyanseras hela tiden.

Under vår samling läste vi boken ”Året runt med Rasmus och Nalle”. Vi fokuserade på olika årstider, och speciellt på april. Pedagogen ställde frågor till barnen om deras favoritårstid och många valde vinter. Ett barn berättade att hen gillar vinter för att blir mycket sol på sommaren och då kan man bränna sig. Barnen svarade på pedagogens frågor och diskuterade tillsammans. Några var väldigt aktiva i samtalet och andra var intresserade av bokens bilder. Genom detta fick barnen möjlighet att reflektera över sina egna tankar och känslor samt förstå andras uppfattningar. Pedagogen hade samling med barnen, där vi läste en bok. Det var ”VILLE klär på sig” och han och hans katt äter frukost tillsammans. Pappa och VILLE åker buss till förskolan. Pedagogen ställer frågor utifrån boken: ”-Vem matar katten?” Ett barn säger VILLE och två barn säger: ”-Han klär på sig.” Barnen visar här att de har en god läsförståelse och kan återberätta. Ett barn säger ”- Nu är Ville på förskolan och hänger upp sin kläder.”

Mål kopplat till Lpfö 18: ”Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.” s. 14

Matematik:

En pedagog hade med sig kort på kastanjer och siffror på kortet. Pedagogen frågade barnen hur många kastanjer det är på kortet. Barnen räknade kastanjer och sätter kastanjerna på rätt plats på kortet. Vid samma tillfälle användes kort med nyckelpiga på. Barnen fick i uppdrag att sätta nyckelpigan/nyckelpigorna på tavlan. Pedagogen frågade barnen hur många fingrar är det på kortet och barnen visade med hjälp av teckenspråk. En dag hade vi samling i skogen. Pedagogen frågade barnen: -”Kan ni hämta fem olika saker i naturen och andra frågan pedagog ställde till barnen, kan ni hämta en pinne som är lika lång som din hand? Tredje frågan barnen fick; ”-Kan ni hämta fyra olika bladformer?” Barnen var väldigt aktiva och räknade tillsammans med varandra och pedagogen.

Matematik och olika former: Pedagogen hade förberett olika former som cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Dessa får barnen jämföra på ett större papper. En pedagog har ritat en robot med hjälp av dessa former. Vi benämner formerna på olika språk som kurdiska, arabiska och använder tecken för t ex cirkel och kvadrat. Vi tecknar även de olika färger som barnen ser. På avdelningen finns ett material, formpussel, som pedagogen använder på samlingen. Det är olika färger på cirkeln, kvadraten, triangeln och rektangeln. Barnen lär sig benämna formerna och färgerna. Tillsammans med några barn räknar vi med hjälp av en ”Mattetårta”. Pedagogen har gjort en tårta i lera. I leran finns det fem piprensare som barnen kan trä pärlor på. Pedagogen frågar t ex hur gamla barnen är mm.

Mål kopplat till Lpfö18: ”...förståelse för rum, tid och form och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring samt resonera matematiskt om detta.” s. 14

Naturvetenskap & teknik:

En gång i månaden går vi till vårt årstidsträd. Vi samtalar om hur trädet ser ut just idag. Vi ställer frågor om trädet, vilket väder det är, hur ser grenarna ut mm. Ibland leker vi en lek eller sjunger en sång. Vid en samling visar pedagogen bilder på årstiderna sommar och höst. Frågor som ställs är vilka kläder man tar på sig när det är varmt respektive kallt ute. Vad ser man för skillnad i vilka kläder man använder. Pedagogen visar när det var sommar att gräset var grönt, på hösten ligger det många löv på gräset. På sommaren kan vi plocka blommor, men på hösten ser vi inga blommor. Vi pratar också om att solen skiner mer på sommaren och det regnar och blåser mer på hösten. Barnen får uppleva de olika årstiderna med sina sinnen och sin kropp.

Höstlek med vänner: En dag när vi var på lilla gården var marken täckt av färgglada höstlöv. Ett barn var väldigt ivrig att leka med löven och delade sin glädje att kasta dem till sin kompis och tillsammans hade de en fantastisk stund fylld av skratt, glädje och det var härligt att se deras fina samspel. Under projektet har vi pratat om vädret och olika väderfenomen. Vi har undersökt hur solen ser ut och samtalat om moln och regn. Barnen har fått se bilder på solen, moln och regn. Vi har tillsammans reflekterat över hur dessa ser ut och förändras. Vi har även tittat och hört på åska och förklarat att en regnbåge kan uppstå när solen lyser samtidigt som det regnar. Barnen fick utforska regnbågens färger genom att titta på bilder och diskutera vilka färger som syns.

Vi har tittat på temperaturen i bildform och pratat om färgernas betydelse. Barnen fick fundera över vad färgerna rött och blått symboliserar i samband med temperatur. Några barn kopplade rött till båda värme och kyla, vilket ledde till en vidare diskussion kring hur färger kan tolkas olika. Genom dessa aktiviteter har barnen fått möjlighet att utvecklas sin förståelse för väder, färger och samband i naturen. De har också övat på att uttrycka sina tankar och lyssna på andras reflektioner.

Mål kopplat till Lpfö18: ”...förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” s. 14

Utveckling & lärande:

Under vårt projekt hade vi en matematikdag, där vi utforskade matematik på olika sätt tillsammans med barnen. Vi inledde med att fråga: Vad är matematik? De flesta barnen svarade att matematik handlar om att räkna och gav exempel som enkla additioner, till exempel ett plus ett och två plus två. Vi använder också matematik med praktiska övningar. Pedagogen frågade barnen: Hur många är vi här idag? Barnen hjälptes åt att räkna alla närvarande. Vidare undersökte vi längd och jämförde olika saker i rummet. Pedagogen visade att vissa saker var längre eller större andra och kopplade detta till matematik genom att prata om jämförelse och mätning.

Ett barn kom med en spännande idé att balansera på ett finger eller en fot och räkna hur länge vi kunde stå kvar. Barnen provade och räknade antalet sekunder de kunde hålla balansen, vilket blev ett roligt och konkret sätt att använda matematik i vardagen. Barnen utvecklar sin förmåga att lyssna på och uttrycka sina egna tankar. De visade intresse för vädret och årstiderna, vilket gav möjlighet att prata om naturen. Aktiviteten utvecklade också barnen språk, förmåga till reflektion och förmåga att samarbeta och visa hänsyn till andra.

Utforskande av solen: Under vårt projekt om solen och väderfenomen har vi sett hur barnen utvecklar sin förståelse och nyfikenhet genom utforska och leka. Vid en samling pratade vi om solen, hur den ser ut och hur den lyser. Dagen efter utforskade ett barn detta vidare. Hon tog en boll som vi använt under samlingen och placerade den under en lampa. Hon visade bollen för pedagogen och gick sedan till en kompis och sa: ”-Titta, det här är solen som lyser.” Denna situation visar hur barnet tagit till sig undervisningen från samlingen, reflekterat över det och omsatt det i lek. Hen kopplade ihop sina egna tankar med det vi pratat om och använde sig av en konkret modell för att fördjupa sin förståelse.

Motorik & hälsa:

Ett av förskolans mål är att undervisa barnen så att hälsa och välbefinnande stimuleras. Koordination och kroppsuppfattning är dagliga inslag i vår undervisning. En gång i veckan gör vi olika hinderbanor inne i vårt rörelserum, något som vi kommer att utöka nästa läsår. Där övar barnen på att t ex rulla, hoppa, turtagning mm. Nästan dagligen går vi på promenader och utflykter. Antingen hela gruppen eller så delar vi barnen i två grupper. Det är promenad i närområdet, utflykt till skogen och olika lekplatser. Vi gör ofta rörelseuppdrag på våra promenader och vi ställer ”öppna” frågor vad vi ser, hör mm med våra sinnen. Barnen samlar på olika saker som pinnar, kastanjer, stenar mm. Detta samtalar vi sedan om på samlingen. Vi reflekterar och barnen får även önska var de vill gå nästa gång. Vi sätter flera gånger på musik med rörelsesånger ute på gården under hela året. Vi rör oss till musik i regn, snö, sol, blåst mm. Det är både planerad rörelse och oplanerat. Barnen får ofta önska sånger eller rörelselekar när vi är tillsammans hela förskolan. Förskolan har varje år ”Äventyrsloppet”. Det infaller på Förskolans Dag. Vi börjar med uppvärmning och med start och mål utefter en bana springer vi tillsammans. Vi rör hela kroppen. En del barn springer banan flera gånger om. Vi får alltid något gott att fika t ex stora fruktfat, kex och saft.

Mål kopplat till Lpfö18: ”...motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.” s. 13

Traditioner: Vi genomför varje år olika traditioner tillsammans på förskolan. Det är t ex lussekatt- och pepparkaksbak, aktivitets-julkalender, lucia, Earth hour, påsk mfl. Vi bakar varje år lussekatter och pepparkakor tillsammans då dessa traditioner är ett mycket uppskattat inslag. Barnen frågar redan i november när vi ska baka. Vid pepparkaksbaket bjuder vi in mor- och farföräldrar att deltaga, vilket också är väldigt uppskattat. Då blir förskola-hem integrerat. Vid påskskapande får barnen välja aktiviteter. De gjorde egna val, samarbetade och visade hänsyn till varandra genom att turas om och uppmuntra varandras idéer. Under samtalen uttryckte de tankar om färger, påsken och sina egna erfarenheter. Aktiviteter främjade barnens sociala samspel, språk- utveckling och självständighet samt skapar glädje i projektet.

Mål kopplat till Lpfö18: ”….sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet.” s. 14

Identitet, självständighet och social förmåga: På våra samlingar har vi ofta högläsning. Då undervisar vi i ex konfliktlösning och social förmåga. Pedagogen ställer öppna frågor utifrån bokens innehåll. Det är viktigt att ta en bok som fångar barnen när man har högläsning. Pedagogen samtalar med barnen om olika situationer som t ex att man inte får puttas eller bråka. Vi uppmärksammar ofta genom samtal och högläsning att vi behöver vara snälla mot varandra och att vi hjälper varandra.

Barns delaktighet och inflytande: Under vårt projekt ”Året runt” har barnens delaktighet varit i fokus. Vi lyssnar på deras tankar, funderingar och upplevelser och hur året förändras. Barnen har visat stort intresse för naturens förändringar och vi har tillsammans utforskat teman som höstlöv, vinterkyla, vårblommor och sommarvärme.

Barnen har haft inflytande över projektets innehåll genom att vi tagit tillvara på deras frågor och idéer. När ett barn exempelvis undrade varför löven ändrar färg på hösten, blev det en gemensam undersökning där vi samlade löv, jämförde färger och pratade om vad som händer i träden. Vi pedagoger har varit lyhörda och byggt vidare på det barnen visat intresse för. Det har fått påverka aktiviteter, som vilka naturmaterial vi ska samla, vilka experiment vi ska göra eller vilka sånger och sagor vi ska arbeta med. På så sätt har barnen känt att deras tankar är viktiga och att de är med och formar projektet.

Mål kopplat till Lpfö18: ”Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.” s. 16

Barnen har också varit med i dokumentationen. Vi har tittat tillsammans på bilder, samtalat om vad vi gjort och vad vi har lärt oss. Barnen har därmed fått möjlighet att reflektera och påverka vad nästa steg i projektet ska bli.

Resultat & analys:

Pedagogerna har under höst och vår gått en utbildning, ”Specialpedagogik för lärande”. Där har vi läst och diskuterat frågor utifrån verksamheten. Vi har gjort aktiviteter som resulterar i att vi kan ta tillvara barnens lärande och förbättra verksamheten. Vi har gjort observationer och utifrån frågeställningar som bemötande, trygghet, delaktighet och lärande. Vi har genom dokumentation kunnat förbättra undervisningen så att alla barn blir mer delaktiga. Även i våra miljöer har vi med jämna mellanrum bytt ut material för att utmana och stötta i lärandet. Olika svårighetsgrader i pussel är ett exempel. I vår läshörna har vi kontinuerligt nya böcker som utmanar och vi ser att barnen fått större intresse för bokläsning. Genom att ställa mer öppna frågor under läsningen blir barnen delaktiga och de får ett större ordförråd. Pedagoger med annat modersmål kan förklara och stötta barn som har t ex kurdiska och arabiska som modersmål. Tecken och bildstöd finns med under hela dagen. Där ser vi att några barn använder sig mer av tecken för att förstärka sitt eget språk. Vi gör förbättringar i arbetssätt och anpassningar utifrån varje enskilt barns behov. Vi har en planerad undervisning eller att det uppstår spontant där det finns en god balans mellan dessa.

Barns förändrade kunnande, varför fick vi detta resultat. Koppling metod och resultat. Syftet och mål med projektet har varit att barnen ska få grundläggande kunskaper om årets fyra årstider och vad som kännetecknar varje årstid. Genom aktiviteter utomhus, såsom promenader och lek i naturen, har barnen fått upptäcka årstidernas väder, temperatur, jord och växtlighet. Under året har vi pratat mycket om väder och vind, om hur det känns när det är kallt eller varmt och om hur naturen förändras under årets gång. Vi har samtalat om månader och vardagar och barnen har börjat koppla vissa månader till specifikt väder och händelser i naturen.

Vi såg ett stort intresse hos barnen att utforska naturen. De samlar gärna pinnar, löv, kottar och andra naturmaterial. Flera barn har visat nyfikenhet på jord och växter, och ställt frågor som ”Varför är löven bruna?” och ”Vad är det i jorden?” Detta visar på att barnen har blivit mer medvetna om sin omgivning och naturens förändring. Vi har undervisat om temperatur, vad som händer när det är kallt eller varmt och hur man klär sig efter väder. Genom dessa samtal har barnen fått ett större ordförråd kring väder och årstider. Projektet har väckt barnens intresse för att upptäcka och förstå naturen och vi ser att de har utvecklat både sitt språk och sin förståelse för tid, förändring och samband i naturen. Vidare resulterar det i att de känner igen månader, veckodagar och olika traditioner som är kopplat till årets olika skiftningar.

Förskola-hem:

Genom inskolningssamtal, återkopplingssamtal och utvecklingssamtal har vi kontinuerlig dialog med vårdnadshavare. Även den dagliga dialogen om barnets dag och undervisning som bedrivits under dagen ger vi information om. Vi ger vårdnadshavare en uppgift varje höst som de lämnar in. Tillsammans med barnet dokumenterar de uppgiften som sedan skickas in till förskolan. I år var det: ”Var trivs barnet bäst, ute eller inne?” ”Varför är det en favoritplats?” Vi bjuder även in far- och morföräldrar till förskolan vid pepparkaksbak. Det är en uppskattad aktivitet varje år. På vår dokumentationsvägg ser vi att barnen gärna visar vårdnadshavare vad de gjort och vad vi undervisat i. Detta blir en naturlig dialog om förskolans verksamhet och innehåll.

Vidareutveckling:

Vi kommer fortsätta med att undervisa om årstids-trädet till hösten. Barnen har visat ett stort intresse för ”trädet” och frågar när vi ska på promenad. Det gör barnen delaktiga i aktiviteten eftersom de efterfrågar våra promenader. Vårt projekt kommer under hösten att vara ”Matematik i vardagen”. Den 16/6 kommer vi skriva vårt syfte och vilka mål vi kommer undervisa i. Vi kan då koppla matematik med vårt årstidsträd och våra promenader. Vårt projekt ska även utmana barnens kognitiva utveckling. Promenader och utflykter ger också motoriska utmaningar Hälsa är ett av förskolans ledord. Vi kommer också att utforma miljöerna med faktalitteratur och inspirationsböcker under nästa läsår.

Vi kommer undersöka vad barnen har för synsätt om vad matematik är och hur de upplever matematik. Vi vill vidga barnens perspektiv när det gäller undervisningen i antal, former mm.