Mål:

- Låta barnen upptäcka och utforska matematiken i deras vardag på förskolan.

- Att barnen lär sig nya matematiska begrepp och förstår innebörden av dessa.

- Att barnen utvecklar sitt matematiska tänkande och kan föra resonemang kring olika matematiska problemställningar.

Lpfö 18 rev. 25:

”Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.” sid. 6

”Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, språkutveckling, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva.” sid. 8

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

- förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

- förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

- förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” sid. 15

Metod, resultat & analys:

Bygg och konstruktion (höjd, bredd, balans, lutning, volym, antal mm.)

Vi ser att barnen ägnar sig åt aktiviteter där de möter mycket matematik. Barnen samlas t.ex. ofta i vår bygg- och konstruktionshörna där de utforskar höjd, längd, balans, vinklar mm. Flera av barnen leker gärna i sandlådan där de upplever bland annat tyngd och volym.

I vår bygghörna har vi bl.a. plus plus, vilka barnen gärna bygger med. Ibland skapar pedagogen häftiga saker som barnen gärna vill lära sig att bygga. Pedagogen på bilden har byggt en snurra av plus plus som ett barn blev intresserat av att lära sig att bygga. Pedagogen gick igenom med barnet steg för steg och barnet byggde under tiden själv ihop sin snurra. Barnet ville därefter bygga en till snurra. Denna gången visade barnet att den förstod hur en snurra är uppbyggd och hur många plus plus som behövs för att bygga en hel snurra. Barnet behövde enbart lite stöttning för att bygga ihop alla delar till en hel snurra.

Det märks att barnens lek i vårt byggrum har utvecklats under året. Av våra stora mjuka klossar och magneterna bygger barnen inte bara torn längre utan andra saker som parkeringshus och insektshotell. Deras matematiska tänk har utvecklats då de jämför längd genom att bygga upp torn lika höga som de själva.

Av magneterna som de tidigare bara byggde långa ”ormar” av bygger de nu geometriska former. De har lärt sig olika former och kan känna igen och namnge dem i sin omgivning.

Det blir tydligt att barnen utökar materialens användningsområden och utforskar dem på ett annat matematiskt sätt idag än vad de gjorde i början av läsåret.

Högläsning, sagoberättande och rim och ramsor (antal, former, storlek, ordning, förändring mm)

Sagor med koppling till matematik har varit ett regelbundet inslag i det pedagogiska arbetet. Samtidigt som vi har läst/berättat har vi använt oss av bilder och konkret material och fört en dialog med barnen. På så sätt har barnen fått möjlighet att höra skriftspråkets rytm och meningsuppbyggnad, samt fått en djupare förståelse för innehållet.

Vi har läst boken ”Kul med matte” under upprepade tillfällen under läsåret. Vid ett tillfälle dukade pedagogen upp ett fikabord till barnen (precis på samma sätt som boken börjar). Pedagogen delar ut mat och säger saker som ”En till dig och en till dig och en till dig. Hur många har ni tillsammans?” När vi har läst boken har vi pratat om plus och minus. Barnen har utvecklat en förståelse för att när man använder plus så lägger man till och när man använder minus tar man bort. De har också förståelse för begreppet ”lika med”. Samtalen kring addition och subtraktion har skett löpande i alla vardagliga situationer på förskolan såsom fruktstund, fri lek och påklädning. På detta sätt har de fått en grundläggande förståelse för addition och subtraktion i vardagliga situationer.

Vi har också använt oss av boken ”Grodan räknar till 20” som är en bok där barnen ges stort utrymme att delta. Läsaren får frågor som ”Kan du räkna alla blommor?” och ger då barnen möjlighet att räkna sakerna i boken. Efter att ha läst boken märks det att barnen drar paralleller mellan den och sin vardag i förskolan. De har sagt saker som: ”Nu är vi fem vänner, så många som grodan har!” och ”Titta på himlen” (räknade antal moln) och ”Här är det nästan 10 fåglar.”

Musik (rytm och tempo)

Barnen uppskattar att lyssna på musik och dansa till musikvideos på förskolan. Under dessa tillfällen har vi bl.a. gjort barnen uppmärksamma på rytm, tempo, styrka och melodi.

Vi har erbjudit musikinstrument som barnen använt sig av i sitt upptäckande och utforskande kring matematik. De har spelat lågt, högt, långsamt och snabbt. De visar och känner med kroppen när musiken går snabbt genom att t.ex. röra mycket på kroppen och hålla för öronen när de spelar högt med t.ex. cymbalerna. Vi har tillsammans skapat små orkestrar där vi spelat tillsammans och haft en lustfylld stund fylld av skratt, sång och dans.

Genom våra sånger med matematiskt innehåll, som fem små apor och andra räknesånger, har barnen utvecklat sin förmåga att räkna framåt och bakåt, ta bort och lägga till. De visar glädje och engagemang när de får räkna tillsammans i grupp och använder fingrarna för att visa hur många de är.

Montessori (antal, mängd, sortering, matematiska lösningar, tid, mönster, symboler, ordning, förändring mm)

I vårt montessorirum vistas barnen gärna ofta och länge. Här inne finns undervisningsmaterial som utvecklar de flesta mål i förskolans läroplan. Ett par hyllor innehåller material som stimulerar och utvecklar barnens matematiska förmåga. Här får de möjlighet att uppskatta tid med hjälp av timglas, lära sig att sortera och kategorisera knappar och dinosaurier, träna ordningsföljd med hjälp av rosa tornet etc.

Barnen har under tiden i montessori fått utforska bl.a. bråkdelar, tid, förändring, mönster och siffror. Vi har under våra dagliga fruktstunder visat barnen bråkdelar när vi delar frukten. De får lära sig de matematiska begreppen hel, halv och fjärdedel. Lärandet från detta kan man se i montessori när barnen tar fram brädan med bråkdelar. De börjar med att lägga alla delar vid sidan för att sedan lägga dem på plats på brickan igen. De visar också förståelse för att fyra fjärdedelar är en hel.

Tid är något som intresserar många barn och vi arbetar kontinuerligt med detta under dagen. Vi kan säga ”Nu är klockan halv tolv och det är dags för lunch.” I vår montessori har vi timglas och en klocka som barnen kan utforska tillsammans. Om vi vänder alla timglas samtidigt, vilket kommer att rinna ner först? Barnen får jämföra och föra matematiska resonemang. Varför rann det timglaset ner snabbare än det andra? Jo, för ett av timglasen tar det en minut att rinna ner och för den andra tar det fem minuter. Vi jämför och ser att i det timglaset som tar fem minuter finns mer sand än i det andra.

Vi har även arbetat en hel del med mönster, både på våra samlingar, i montessori och i vardagen för övrigt. I montessori har vi kameler med tillhörande ark med kameler i olika mönsterkombinationer. Här tränar barnen på att lägga mönster genom att ta upp kameler ur lådan med samma färg som på kamelerna på arket. Resultatet visar att barnen efter ett tag började uppmärksamma att det inte enbart var färgen som skiljde på kamelerna, utan också storleken. De beräknade också mängd genom att se att det t.ex. fanns tre gula och tre gröna kameler i mönstret. De plockade då fram rätt antal gula och gröna kameler och placerade dem sedan på arket.

Under flertalet samlingar har barnen fått möta mönster i olika former. Under de första samlingarna kollade vi på mönster som rutigt, randigt och prickigt. Vi pratade också om att mönster kan vara t.ex. däcktryck, vågor och tapet. Våra samlingar om mönster har bidragit till att barnen numera uppmärksammar olika mönster i vår omgivning. ”Detta bladet har ränder.” och ”Stubben är rutig” (syftar på barken på stubben). Under våra senare samlingar om mönster har vi undersökt upprepningar, t.ex. en blå cirkel, en röd cirkel, en blå cirkel, en röd cirkel… I början gjorde vi en ramsa av mönstret ”Blå, röd, blå, röd, blå...vad kommer sen?” och det upplever vi var lätt för barnen att haka på. När vi däremot inte gjorde en ramsa av mönstret utan enbart frågade vilken färg som skulle komma härnäst så blev det svårare. Kanske för att en ramsa är lättare och lära sig och att de då faktiskt inte reflekterade över mönstret i sig. Efter upprepade samlingar där vi arbetade med upprepande mönster på olika sätt började fler och fler barn ”knäcka koden” och se mönstret. Detta visar hur viktigt det är att barnen får möta samma lärande på olika sätt upprepade gånger.

Samarbete vid problemlösning (matematiskt tänkande och resonemang)

Under samarbeten i lek och aktivitet uppmuntras barnen att tillsammans diskutera och resonera kring olika matematiska dilemman. Detta för att utveckla deras matematiska tänkande och problemlösnings- och samarbetsförmåga. Pedagogerna finns närvarande för att stötta och utmana barnen i deras diskussioner.

Vi märker att barnen har börjat resonera och samarbeta när de löser små matematiska problem i leken. De diskuterar och jämför längd, storlek och antal samt hjälper varandra att hitta lösningar. ”1+2 blir 4” säger ett barn medan ett annat barn rättar och säger ”Nej, det bli 3.”. Barnen tar fram sina fingrar och räknar tillsammans. När vi spelar spel märks det att barnen tänker matematiskt genom att t.ex. räkna ut att om det saknas en röd ”plupp” på barnets spelbricka så måste de slå rött på tärningen för att vinna.

De för också diskussioner i leken när de t.ex. ska dela ut tårta i vårt konditori. Om det finns sex delar tårta och vi är fem som ska dela på dem. Hur många för var och en? Blir det någon över? Vad gör vi med den i så fall? Barnen använder här matematiska begrepp som fler, mindre (färre) och lika många.

Städning och återvinning (sortera och klassificera)

I alla våra miljöer städar vi efter avslutad lek och då får barnen möjlighet att lära sig att sortera och kategorisera, antal, uppskattning och volym, färg och form etc. Vi deltar i satsningen ”Skärpplockardagarna” som Håll Sverige rent anordnar under våren. Vi klassificerar och sorterar materialet vi plockar för att sedan återvinna det. Vi fortsätter att använda oss av vår egna återvinningsstation i ateljén och sorterar återvinningsmaterial samt sorterar naturmaterial att skapa av.

Barnen uppmärksammade att det dessvärre slängs väldigt mycket skräp i naturen. ”Oj, det är inte bra att slänga papper i naturen.” Vi pratade om hur naturen påverkas av skräp och varför djur och växter behöver en ren miljö för att må bra. Barnen fick sedan gå till återvinningsstationen och sortera skräpet och slänga i rätt container. Vi arbetade sedan vidare på återvinning på förskolan med hjälp av ett material där barnen fick välja brickor med återvinningsmaterial och ”slänga” i rätt kärl.

Spel och pussel (form, antal, turtagning, regler mm)

I vår spel- och pusselhörna uppmärksammar vi barnen på den matematik som finns. Former på pusselbitar så att de passar med varandra, reglerna som följer med brädspelet och antalet pusselbitar etc.

Vi har under detta läsår spelat väldigt mycket spel där barnen fått träna på turtagning, färger, antal, regler, addition och subtraktion osv, Vi har arbetat med antal och siffror på olika sätt och försökt ge barnen en förståelse för att siffran 3 är samma sak som tre fingrar och tre prickar på tärningen. I vår spelhörna sitter en bild uppe som beskriver just detta för barnen.

På bilden kan vi se hur ett barn räknar antalet bollar på ett kort för att sedan visa pedagogen samma antal fingrar och därefter hitta kortet med rätt siffra på bordet.

Ett annat barn spelar tillsammans med kompisar och pedagog ett spel där man slår en färgtärning. Den färg man får är också den färg som man tar på biten som man lägger på sin spelbricka. Flera av barnen räknar hur många bitar de har fått och hur många de saknar, ”Jag har tre röda, bara två kvar.” ”Titta fröken! Nu fick jag en röd till så nu är det bara en kvar.” Här kan det också ske lite fusk när de matematiskt resonerar att pedagogen bara har en bit kvar och barnet har två. Den blå färgen som barnet egentligen slog, blev visst en röd.

Lekar och rörelse (avstånd, hastighet, riktning, rumsuppfattning, turtagning, regler mm.)

Matematik kan upplevas med hela kroppen. Vi har använt oss av olika rörelselekar såsom gymnastik och yoga samt kurragömma, kojbyggen och lekplatslek. Barnen har fått möjlighet att träna på turtagning, följa gemensamma regler och matematik såsom riktning och avstånd. Vi har vid upprepade tillfällen lekt ”Kims lek” med barnen där man visar ett antal föremål. Barnen får memorera vilka föremål som finns och sedan läggs en filt över. En pedagog tar bort något av föremålen och barnen får nu gissa vilket föremål som saknas. Här har barnen fått träna sitt minne och matematiska förmåga.

På förskolans stora gård hänger siffertavlor som är numrerade från 1 till 20. De har också används till Kims lek. Barnen valde då att lägga tavlorna i ordning från 1 till 20 för att enklare se vilken som saknades. Under denna lek fick barnen lära sig att räkna till 20 och en ökad förståelse för talraden samt vilka nummer som är grannar med varandra.

På förskolans gård har vi ett spel med ringar som man kastar på pinnar med siffror. Här har barnen fått träna på avstånd, addition, riktning, turtagning mm. Vid ett tillfälle ville sex barn vill vara med, men det finns bara fem ringar att kasta. Ett barn tänker ut en matematisk lösning att ett barn får stå över och vara med nästa omgång istället.

Utomhus har barnen använt naturmaterial som pinnar, kottar och stenar för att räkna, sortera och jämföra. Flera barn kan nu räkna upp till 100 och visar ett större intresse för siffror i vardagliga situationer, t.ex. vid samling, lek och måltider.

Barnen har också fått prova på att mäta med hjälp av olika mätinstrument. Vi har pratat om hur en tumstock fungerar och hur man läser av den.

Barnen har också börjat använda matematik för att jämföra ålder och längd. De kan säga att ”Jag är fem år och äldre än honom” och ”Han är mindre än mig” .Genom sådana samtal visar barnen att de utvecklat en förståelse för jämförelse, ordning och relationer mellan olika mängder och storlekar. I våra samlingar ser vi att barnen blivit säkrare på att räkna hur många som är närvarande och kan jämföra antal genom att använda uttryck som ”killarna är fler än tjejerna”. Barnen använder matematiska ord och jämförelser spontan i sitt vardagsspråk och visar att de förstår begrepp som fler. färre, mer och mindre i olika sammanhang. De använder också matematiska begrepp som liten, mellan och stor i lek och samtal.

Skapande verksamhet (antal, former, mönster mm)

Vår ateljé är en välbesökt plats där barnen får utlopp för sin kreativitet och skapande förmåga. Här får barnen möta matematik i många olika former, såsom antal, färger, former och mönster. Vi uppmärksammar Konstnatten varje år då barnen får skapa något utifrån årets utvecklingsmål. Barnens alster ställs sedan ut på förskolan dit familj, släkt och vänner kan komma för att beskåda konstverken.

Vi har haft ett miniprojekt om bin och i det projektet har barnen fått möjlighet att skapa bin av lera. De fick följa en instruktion med bilder som visade vad de behövde för material för att utföra uppgiften och de olika stegen för att göra ett bi. Här visade flertalet av barnen på god förmåga att läsa av en instruktion och följde den väl.

Barnen har visat ett stort intresse för play-doh deg under året. De har ibland stött på problem då de kavlat ut degen och pepparkaksformen inte fått plats. Vi diskuterar tillsammans hur man kan lösa problemet. Vad händer om du kavlar ut degen lite till så att den blir plattare och vidare? Det märks tydligt att barnens förståelse för volym har ökat. Detta visar de genom att kavla ut degen och placerar ut pepparkaksformar på den. Om formen inte fått plats vrider barnet på den så att den får plats inom degens kanter alternativ kavlar ut degen lite till. Någon löser det också genom att placera flera formar i varandra för att få plats med så många formar som möjligt. Ett annat barn rullar bollar till en snögubbe och uppskattar mängd och storlek. Den största bollen i botten, sedan en mellanstor i mitten och en liten längst upp. Om bollen i mitten blir lika stor som bollen i botten löser barnet det genom att ta bort lite av degen från bollen och rullar den igenom så att storlekarna blir proportionerliga.

Vi har också arbetat med att para ihop saker, bl.a. strumpor. Detta har vi gjort rent praktiskt men också genom att barnen fått ett papper med uppgiften att para ihop strumpor med varandra genom att dra ett streck mellan dem. Detta lärde sig barnen snabbt och några barn använde samma färg på pennan som på strumporna på pappret. Kanske för att det var lättare att se färgen på strecket kopplat till färgen på strumporna?

Vi har också arbetat med mönster i ateljén då barnen har pärlat. De har då lagt ett mönster under pärlplattan för att sedan kunna pärla motivet. Här har de fått träna på att se mönster och räkna antal. Hur många vita pärlor behöver jag på denna raden? Osv. Barnen har också fått skapa mönster med hjälp av olika roller som de har doppat i färg och rollat ut på papper.

Röstning och stapeldiagram (mätning och förändring)

Vi tar tillvara på barnens delaktighet och inflytande bl.a. genom röstning. Det kan handla om vilken lekplats vi ska gå till eller vilken maträtt de önskar till mellanmål. Genom röstning får barnen möjlighet att räkna antal, uppskatta mängd samt följa gemensamma beslut (demokrati).

Vi märker att barnen har blivit väldigt duktiga på att acceptera och respektera majoritetens beslut. De har fått en förståelse för att om de inte fick sin vilja igenom denna gång, så kanske de får det nästa gång. De använder begrepp som flest och minst (färst (svårt ord)). ”De flesta barnen vill gå till Plantis, så då blir det så.”

Barnen har fått upptäcka stapeldiagrammets funktion och syfte. Vi har under flera samlingar arbetat med detta då barnen, genom handuppräckning, fått rösta på sin favoritfrukt, favoritfärg etc. Vi har också arbetat med slumpmässiga val som att dra upp en kloss i en viss färg ur en påse och slå en tärning. Vi arbetade med jämförelse mellan de olika svaren och kollade vilket svar som fått flest respektive färst röster. Det blev tydligt under arbetets gång att barnen förstod hur ett diagram läsas av. De kom fram till activboarden och drog med fingret upp längs stapeln och följde raden till vänster för att läsa av siffran i kolumnen. De lärde sig hur ett diagram fungerar och hur det kan användas. Vår uppfattning är att då de vid upprepade tillfällen fick arbeta med diagram på samlingar lättare kunde förstå dess funktion och syfte. De har också lärt sig nya matematiska begrepp som diagram, staplar, ruta och avläsning.

Påklädning och matsituation (kroppsuppfattning, sortera, rumsuppfattning, storlek, antal, former, mängd mm)

Två av våra rutinsituationer på förskolan är påklädning och matsituation. Vi uppmärksammar matematiken som finns under dessa tillfällen. Barnen ges möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga genom att utveckla förståelse för bl.a. antal, storlek och sortering.

I tamburen har barnen fått träna på att sätta på sig kläderna i rätt ordningsföljd. Vi tar på oss den tjocka tröjan innan overallen och skorna sist. Vi har tränat på höger och vänster när det kommer till skor och vantar. Vi har pratat om att vi behöver två vantar, ett par, då vi har två händer. Barnen är förtrogna med sin kroppsuppfattning och vet att t.ex. mössan ska sitta på huvudet. De uppmärksammar om det är något som är fel, t.ex. två olika färger på vantarna.

I vår tambur sitter det ett dagsschema över rutiner vi har på förskolan. Barnen kollar ofta på och är nyfikna på schemat. Som en utveckling satte en pedagog upp klockor med olika klockslag vid de olika rutinerna. T.ex. finns det en klocka som är ställd på 07.30 då vi äter frukost. Några barn blev nyfikna på dessa klockor och utforskade dem tillsammans med en pedagog. Flera av barnen lärde sig snabbt hel och halv timme. Barnen har börjat ställa frågor som ”När ska vi äta mat?” och ”Hur lång tid är det kvar till vi ska åka buss?”

Barnen har fått en utvecklad förståelse för tid genom vårt arbete med månader, årstider och klockan. De kan nu själva säga hur många dagar det finns i veckan och vilka månader som hör till de olika årstiderna. De kan koppla ihop jul och december och beskriver att det ofta snöar då och att tomten kommer.

Vid matsituationen får barnen ta mat själva och då pratar vi om antal och mängd ”Hur många potatisar tror du att du orkar?” och ”Hur mycket tonfisk vill du ha?” Barnen får dagligen träna på turtagning genom att skicka skålarna med mat till nästa kompis. Barnen har förståelse för att ett yngre barn inte äter lika mycket som ett äldre eller en vuxen.

Vi har bakat tillsammans med barnen och därigenom tränat på olika måttenheter såsom deciliter och matsked. Barnen har fått räkna och måtta upp t.ex. hur många deciliter vetemjöl man behöver. Barnen har efteråt frågat ”Hur många ägg behövde vi till sockerkakan?”

Matematiska begrepp som barnen fått möta under projektets gång: Volym, vikt (gram, kilo, ton osv), längd (cm, m, mm osv), bredd, temperatur (plusgrader, minusgrader och celsius), sortera, jämföra, diagram, antal, tal, former (triangel, klot, kvadrat mm) storlek (hälften, halv, stor, liten osv), avstånd, hastighet och riktning (höger, vänster osv) mm.

Sammanfattning & vidareutveckling:

Genom vårt arbete med matematik i vardagen ser vi att barnen har blivit mer medvetna om matematikens betydelse i olika situationer under dagen. De uppmärksammar själva antal, färger, mönster, siffror, former, mängd, ordning, tid och använder matematiska begrepp spontant i samtal och lek i större utsträckning än vad de har gjort tidigare. De kan också sortera och kategorisera och uppmärksammar delar och helheten.

Deras lek har utvecklats och innehåller mer matematiskt tänk än tidigare. Det märks att de resonerar mer matematiskt och hittar lösningar på problem lättare än tidigare. De frågar mer sällan en pedagog om hjälp, utan provar egna lösningar eller får hjälp av en kompis.

Under kommande läsår kommer vi att arbeta med utvecklingsmålet ”Rörelseglädje”. Det som vi saknade i detta projekt var samarbetet mellan förskola och hem. Detta kommer vi att fokusera mer på i kommande projekt där barnen kommer att ges en hemuppgift som de sedan får ta med tillbaka till förskolan och presentera för kompisarna.

Solstrålen

Syfte:

Syftet med projektet är att väcka barnens nyfikenhet för matematik i vardagen. Genom lekar, rutiner och aktiviteter vill vi undervisa barnen att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det är antal, storlek, längd, vikt, form och tid. Vi undervisar barnen att de ska ska få uppleva att matematik finns omkring oss varje dag. Barnen ska få möjlighet att undersöka, prova och reflektera tillsammans med varandra och pedagoger. Det sker alltid på deras egna villkor och med nyfikenhet och glädje.

Mål:

- Synliggöra matematik i barnens vardag.

- Utveckla barnens matematiska förmågor.

- Erbjuda barnen att arbeta med matematik i olika situationer och på ett lustfyllt sätt.

Lpfö 18 rev. 25:

.. förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna andra problemställningar. Sid. 15

.. förståelse för rum, tid, och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordningstal, mätning och förändring samt att resonera matematiskt om detta. Sid 15.

.. förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Sid 15.

Metod:

Vi utgår från barnens vardag och rutiner för att synliggöra matematik i de dagliga rutiner på förskolan. Genom planerade och spontana aktiviteter som samlingar, måltider, utevistelse och skapande aktiviteter får barnen möjlighet att utforska matematiska begrepp. De begreppen är: antal, mönster, form, storlek och tid. Vi använder konkret material, bilder, ramsor, spel och samtal för att göra matematik begripligt och lustfyllt.

Vi ställer frågor till barnen i olika situationer. Vi observerar och lyssnar in barnens intresse och anpassar aktiviteterna efter barnens åldersnivå och behov.

Vi dokumenterar barnens utforskande med bilder och reflektioner för att synliggöra lärprocesser och för att kunna följa upp och utveckla undervisningen.

Vi använder drama och teater för att barnen ska få förståelse för matematik.

Normer & värden:

I vårt projekt Matematik i vardagen får barnen delta i olika aktiviteter. Under september månad har vi en tradition som är kopplat till Falköpings kommun. Det är Konstnatta, där vi ställer ut barnens konstverk i förskolans fönster. I år får barnen sortera färgade bollar i olika korgar. Aktiviteten gav barnen möjlighet att urskilja och benämna färger. De fick också räkna bollar och jämföra antal bollar. De yngre barnen tränar motorik och koncentration och de äldre visade intresse för att räkna och använda matematiska begrepp, som många och färre. Vi såg att barnen deltog med glädje och nyfikenhet.

Vi går regelbundet på promenader och utflykter under veckan. När vi går till ankdammen får barnen möjlighet att räkna fåglarna. Utflykten gav också tillfälle att förena matematiska begrepp och gemenskap, språk och naturupplevelse. I våra samlingar använder vi matematiska begrepp och det kan vara på, under, över, läge, antal, mängd mm. Vi räknar tillsammans varje dag dagens barnantal. I matsituationen räknar vi hur många potatisar barnen har på sina tallrikar, vi kan fråga barnen hur många smörgåsar dom har ätit vid mellanmål och frukost. En annan fråga vi ställer är om barnet vill ha mer mat.

I aktiviteten med ljus och skuggor får barnen arbeta med matematik på ett naturligt sätt. Vi räknade hur många djur vi såg på golvet och hur många skuggor vi såg på väggen. Barnen räknade tillsammans och tränade på att koppla siffra till antal. Barnen fick också upptäcka skillnader i storlek. De såg att djuren blev större på väggen när ljuset lyste på dem. Vi pratade om stor och liten samt jämförde djuren med varandra. Barnet visar pedagogen en stor och liten dinosaurie och säger ”stor” och ”liten” på kurdiska. Pedagogen bekräftar och säger ”Ja, en stor och en liten dinosaurie.” Aktiviteten har stärkt deras förståelse för antal, räkning och storlek i vardagen. Någon dag senare satt ett barn och lekte med dinosaurier.

Mål kopplat till till Lpfö18 rev. 25, ”utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.” Sid 10.

Naturvetenskap

På vårterminen går vi tillsammans ut i naturen och plockar skräp, pedagogerna samtalar med barnen om uppdraget att det är förbjudet, att man inte får, slänga skräp i naturen. Även att djuren kan äta skräpet och bli sjuka. Allt skräp som vi hittar får barnen lägga i påsar. Mål kopplat till Lpfö18, rev. 25, ” förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur…” Sid 14.

Nästan varje dag så går vi med barnen på utflykter och promenader, och vi ser djur och natur på närmare håll. Vi uppmärksammar barnen på naturen och dess olika årstider. Tillsammans med barnen utforskar vi blommor, träd, olika löv och insekter mm.

Språk/skriftspråk/modersmål

Vi läser boken ” 1 och 2 lär dig siffror” och räknade tillsammans och samtalade om siffror och olika djur som finns i berättelsen. Barnen deltog aktivt genom att svara på frågor och att räkna själva. På ett lekfullt sätt fick barnen syn på hur matematik finns omkring oss, både i böcker och naturen. Mål kopplat till Lpfö18, rev. 25 ”Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar…” Sid 10.

Skapande och drama

När vi är på våra promenader är ett populärt mål att gå till våra äppleträd. Då får barnen plocka äpplen i olika storlekar som vi tar till förskolan. Pedagogen förbereder lilla ateljén och lägger fram färg och papper. Barnen får trycka ett halvt äpple med färg. Pedagogen undervisar om ett helt äpple och ett halvt. Vi samtalar om stort och litet äpple som ligger på bordet.

Ibland plockar barnen olika saker i naturen som löv, pinnar, kottar mm. Vid ett tillfälle plockade barnen in löv som fick torka. Dagen efter lade vi ett stort papper på bordet med olika flaskfärger. Barnen fick välja vilken färg de ville ha och de gjorde en kompismålning tillsammans. Det stora pappret blev väldigt fint med alla färger och barnen var väldigt kreativa och entusiastiska.

Motorik och hälsa

På/avklädning, övar barnen varje dag när vi går ut och kommer in vid utevistelse. Matematik i vardagen är ett utmärkt sätt att träna olika grundläggande begrepp. Ex. när ett barn står vid sin hylla i hallen och lägger fram alla sina kläder på golvet. Barnet började att ta på tröjan och fick lite hjälp av pedagogen att dra upp dragkedjan. Genom att visa och peka på de olika klädesplaggen visade barnet vilken ordning man tar på sig. I situationen tränar barnen självständighet, kommunikation och sin förståelse för vardagsmatematik t ex två vantar, två stycken stövlar mm. Pedagogerna undervisar barnen i en trygg och stöttande lärandemiljö i små grupper.

Mål kopplat till Lpfö18, rev. 25 ” Utvecklar sin skapande förmåga… många uttrycksformer som lek, bild...”

På förskolans dag är hela förskolan tillsammans och springer ”Äventyrsloppet”. Vi börjar med uppvärmning och barnen får röra på sig innan loppet. Det var en dag fylld med rörelse, gemenskap, glädje och fina upplevelser tillsammans.

rörelse, sång och musik, dans och drama ” sid.10

Traditioner

Vi pratar om traditioner och högtider som infaller under läsåret. Vi klär alltid julgranen innan vi firar lucia tillsammans. Pedagogerna gör olika aktiviteter inom det skapande området. En aktivitet som genomfördes var ”Julkulor”. Där får barnen lära sig att arbeta med matematik på ett vardagligt sätt. När de valde naturmaterial tränade de på matematiska begrepp som antal, storlek, form och hur mycket som får plats i en kula. Barnen räknade, jämförde och gjorde egna val, vilket stärker deras förståelse för matematik i vardagen. Våra aktiviteter ger barnen stora möjligheter att utforska och använda matematik på ett lekfullt och konkret sätt. Vid påsk får barnen göra påskharar där de klistrar två ögon och ritar en mun. Vi lär barnen hur många ansiktsdelar djur och människor har.

Identitet, självständighet och social förmåga

Vi kan se en förändrad självständighet sedan i höstas. Dels på gruppen och även på individnivå. De barn som började hos oss i höstas väljer egna aktiviteter inne och ute. Det är betydligt mer trygga i sin identitet och trygga med gruppen. Den sociala förmågan kan tex vara att vi ser barnen hjälpa varandra genom att fråga sin kompis eller självmant gå fram och hjälpa till. Genom att pedagogerna anpassar miljö, stöttar och tränar samspel i olika aktiviteter ser vi också framgång. De tränar på att visa hänsyn, lyssna på varandra, turtagning osv. Pedagogen visar olika strategier för att föra leken och det sociala framåt.

Mål kopplat till Lpfö 18, rev. 25 ”Förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.” sid.16

Barns delaktighet och inflytande

Två gånger/år har vi barnråd. Där får barnen vara delaktiga genom att pedagogen ställer frågor som rör verksamheten, lärmiljö och kost. Utifrån vad de har för önskemål och förslag finns det möjlighet att köpa in till förskolan. Barnen får i t ex vår skapande aktiviteter välja material att arbeta med som lera, papper färg mm.

På våra dagliga promenader och utflykter väljer barnen ofta var vi ska gå. De lär känna närmiljön och pedagogerna ställer många frågor vad barnen ser. Eftersom vi har matematik i vardagen som projekt ställer vi frågor om stor, liten, många mm.

Barnen får välja böcker som pedagogerna läser högt, ofta efter vilan. Vi tar även med oss böcker ut på våra utflykter, då har något barn fått välja dessa böcker.

Varför fick vi detta resultat? Metod och resultat, koppling.

Ett bestående resultat är att vi oftare benämner att det just är matematik som vi gör eller har gjort. Vi tänker mer matematik och barnen benämner det i tal, mängd, urskiljer delar och mönster. Vi märker att de tycker det är roligt och lätt med matematik i vardagen. Det är helt klart en framgångsfaktor. Vi ser också att barnen har blivit bättre på turtagning både i lek och vardagliga situationer som t ex handtvätt och att gå till köket. Detta är en matematisk process som hela tiden finns i vardagen. Vi har arbetat med praktiska övningar, arbetat genom upprepningar och variation. Vi utmanar barnen med att ställa öppna frågor och inget är rätt eller fel.

På samlingarna räknar vi på fingrarna tillsammans och vi märker att fingerräkning används mycket mer i de vardagliga situationerna än tidigare. I samlingen märker vi att barnen har lärt sig mängdlära, begrepp som fler, färre, mindre och lika många. Genom repetitioner i vardagen, i rutinsituationer och samlingar utvecklar barnen grundläggande förståelse för tal, antal och räknande. Genom att kombinera teori, lek, samtal och upplevelser får barnen en bred och rolig utbildning.

Analys

Vi har arbetat med matematik i vardagen, i våra lärmiljöer inne och ute. Genom att lyfta fram matematik i vardagen stöttar vi barnen att utveckla grundläggande begrepp. De begrepp som vi arbetar med är läge, form, mängd, antal och talbegrepp. Barnen får även i samlingar utveckla sin förmåga att använda matematik genom att undersöka och reflektera över olika samband och sammanhang.

Genom att vi arbetat med praktiska övningar märker vi att barnen utvecklat förmåga att tillgodose sig grunden i matematik. Vi räknar flera gånger/ dag tillsammans olika föremål. Genom upprepning i talbegrepp hör och ser vi att flera barn gärna räknar högt själva. Våra samlingar väcker även en nyfikenhet och ett intresse. samt utforskande om matematik och barnen visar glädje att delta. Vi använder också av rörelse/motorik där vi övar olika begrepp som bakom, på, bredvid mfl. Vi upplever att barnen har fått en förståelse eftersom de visar att de kan genom uppmaning av pedagogen.

Vi kombinerar lek, teori och samtal och vi finns hela tiden med och stöttar. Även de med annat modersmål stöttar vi i de olika aktiviteterna. När barnen väljer att leka och skapa med pärlor, snören och pärlplattor märker vi att det inte bara är ett sätt att stimulera kreativitet och utveckla sitt estetiska sinne. Det hjälper dem även att utforska symmetri och mönster. Vi märker också att barnen utvecklat sin finmotorik och öga-hand-koordination. Pussel är väldigt uppskattat, både hos de yngre och äldre barnen. Aktiviteten rymmer dessutom en hel del matematik. Vi märker i utbildningen att barnen känner igen och sorterar former när de funderar på vilken pusselbit som passar var. De tränar också sitt logiska tänkande. De strategier som barnen använder är repetition, men kan även vara att lägga vissa färger. Pedagogerna hjälper till att sätta ord på sina strategier t ex ”Vilken färg har jordgubben?” och ”Kan du hitta någon frukt som är röd?”

Genom att ställa öppna och utforskande frågor får barnen matematikens grundläggande begrepp i samtal, i grupp eller dialoger.

För de yngre barnen handlar en del av problemlösningen om att kunna placera saker utifrån läge, storlek och antal. Där ser och hör vi att barnen benämner detta i de vardagliga samtalen. Andra begrepp som barnen nu använder sig av är mängd, på-i, över-under och lång-kort.

Förskola hem

Genom inskolningssamtal, återkopplingssamtal och uppföljningssamtal har vi regelbunden dialog så att vårdnadshavare ges möjlighet att delge tankar och idéer om verksamheten. Vi har även en sommarfest där föräldrarna bjuds in för att delta på vår avslutning.

Vidareutveckling

Vi ska arbeta mer med utvärdering vid varje veckoplanering. Vi tänker också att vårdnadshavare kan dokumentera en rörelseaktivitet hemma, ute eller inne. Bilden skickas till våra mobiler som vi kan skriva ut.